cupcakestastelikeviolence

Jag är en tjej i södra Sverige. Inte helt normal, men vem är egentligen normal?
Går i 9a på Tolvåkerskolan. Helt crazy klass, fett osams men ändå episk. Vet att jag kommer sakna den efter sommaren -12.

Har en hel del vänner. Inget att skryta om precis men vem behöver mer.

Jag älskar yaoi och rl bögporr / bara söta pojkar som är gulligulliga. Jag älskar/hatar det faktiskt. För jag blir så avundsjuk. Jag kommer nog blogga mycket om videos eller fanfictions osv som jag hittar lite varsom, så supportar du inte homosexuella, get out.


Min familj är underbar, trots våra tvister ibland. Skulle inte vara en riktig familj om vi inte bråkade, anser jag.
Mina systrar är mina bästa vänner. En biologisk och en jag faktiskt anser är min syster.

Mitt kärleksliv är inget att prata om egentligen. Har haft två ganska seriösa förhållanden, ett med en underbar tjej och ett med en härlig pojke. Sedan dess har jag bara väntat, och jag väntar än. Visst, jag har en jag alltid har älskat och alltid kommer att älska. Men den flickan vill inte ha mig,  inte på det sättet, och jag är helt okej med det. För jag kan ha någon jag älskar precis lika mycket, samtidigt som jag aldrig kommer sluta älska denna flicka.

Jag har tidigare varit ganska mentalt nere, tyckt att jag själv var ett helvete och att inget funkar. Identitetskris anser jag nu att det var. Men nu vet jag vem jag är. Kanske blir det en till period då jag undrar vem jag egentligen är, men just nu är jag helt säker.

Jag är inte transsexuell, det skulle jag inte påstå. Men jag är något i den stilen. Riktigt transsexuell är jag inte, men jag vet att jag inte är en tjej innerst inne. Men just nu ser jag mig själv mer som intergender.
För er som inte vet vad intergender är så finns det underbara sökmotorer som tex google!